sussistandalone

Med vare sig det ena eller det andra. På nästan alla fronter. På jobbet är det som vanligt; jag jobbar svinlite och hur mkt annat folk som helst får jobba extra. Sen har de tagit in en till person till kassan! Jag fattar ingenting. Man blir verkligen inte värderad efter hur väl man presterar på jobbet iaf, det är då ett som är sant. Eller det är egentligen två nya i kassan Linda och Alex. Alltså just Alex.. snälla, det sista vi behövde var en till liten ung kaxig kille i kassan. Jag orkar inte ens vara arg över det längre, jag är bara uppgiven och ledsen, de bryr sig inte ändå, de skiter fullständigt i en ung tjej i kassan.  Jag är utbytbar på tre sekunder.
Och det känns deppigt om lägenhetsletandet... det finns nästan ingenting ute och det som finns ligger på 750.000 i utgångsbud o kommer garanterat gå upp under budgivningen. De vi har budat på har gått upp över 150.000. Det var väldigt deppigt att behöva gå till banken och visa upp sina fjuttiga papper från Willys. - Ja jag jobbar bara halvtid. - Ja jag får bara ut dryga 10.000 i månaden. - Nej jag kan inte få jobba mer. - Nej jag kan inte jobba extra på nåt annat Willys. Suuuuck.
Hur det går med Jonas? Jaa.. det vete tusan. Det är både jättebra och lite mindre bra. Jag vet inte hur bra vi passar ihop? Jag känner inte riktigt att han engagerar sig i mig, men han är en sån där kille som pratar mindre och gör mer, det är iofs trevligt. Han är en sån där lugn lite disträ konstnärssjäl. Han kan verka väldigt avlägsen bitvis, vi kan sitta och prata om nånting och så är han tyst en liten stund och sen vips säger han nåt om något helt annat. Sen har vi j uett annat uppenbart problem, vart vi ska vara. Hitills har vi alltid varit här hos oss, vilket har börjat irritera mig litegrann. Nåja.
Vi får väl se vart det  hela leder.
Träna har jag inte gjort på två veckor, hela förra veckan hade jag nån mystisk åkomma med lite feber och illamående, riktigt urkigt.
Syrran är hemma den här veckan, hon har lov, och nej hon går inte på gymnasiet hon läser på folkhögskola! Det verkar otroligt slappt och nice där, iofs så får de pröjsa skitmkt för att bo och äta där (över 5000/månad). Men de verkar inte ha prov och inga dryga lärare och mkt shysst folk.
Februari är bra deppigt, jag minns för ett år sen, då var jag rätt nere vid den här tiden. Det känns bara som om tiden står still. Det finns ingenting att se fram emot och det är fortfarande jättelångt till riktig vår och till sommaren.
Jag har ingen aning om när jag ska ta semester i år, jag vet inte ens hur mkt betald semester jag har! Jag tänker nog ta tre veckor. Början/mitten av juli och en i juni, runt midsommar.
Den här månaden har jag verkligen inte shoppat nånting. Inte ens en jävla strumpa. Och ändå har jag 200 spänn på kontot nu. Det suger. Skit också.

Nu måste jag gå och göra nåt vettigt eftersom jag egentligen skulle tränat idag men låtsades att jag mådde dåligt för mig själv och sov länge. Därav ångest nu så jag måste göra nåt. Lite mysigt iofs att alla vi tre (+ Selma såklart) är hemma.

Adieu and good bye